Då spelandet avslöjas för de anhöriga
Att ett spelproblem har avslöjats leder ofta till en kris hos den anhöriga. Då kan den anhörigas känslor växla kraftigt. Det hjälper ofta att diskutera läget med en pålitlig vän eller en utomstående. Du kan till en början tala med en pålitlig vän, släkting eller ringa Peluuris hjälplinje.
Att ett spelproblem har avslöjats leder ofta till en kris hos den anhöriga
Det är normalt att reagera starkt när man helt överraskande får veta att ens närstående har ett spelproblem eller spelskulder. Man kan bli chockad såväl över lögnerna och döljandet som över storleken på eventuella spelskulder. Det är vanligt att överraskande livshändelser och betydande förändringar leder till en kris.
Materialet ”Relationer på spel – stöd och information om penningspel för oroliga anhöriga” beskriver bra hur det kan kännas för en anhörig när han/hon får visshet om en närståendes penningspelande samt om problem relaterade till detta. Stödmaterialet lyfter fram krisens olika faser: chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Med att bekanta sig med stödmaterialet och dessa nätsidor får spelarens anhöriga stöd i sin egen situation.
När spelandet har avslöjats kan den anhörigas känslor växla kraftigt
Många beskriver att det känns overkligt och att sådant här inte kan hända en själv eller ens familj. Känslorna kan växla från gråtattacker till raseri; där någon kan bli lamslagen kan en annan vara driftig.
Att ta sig tid att reagera till den nya situationen är viktigt, samtidigt bör man dock försäkra sig om att inga tilläggsskador uppstår.
Det är viktigt för den som bor i samma hushåll att kontrollera hur ens egna och familjens ekonomiska situation ser ut. I praktiken lönar det sig för den anhöriga att vid behov försäkra sig om att de egna nätbankskoderna och betalningsmedlen finns kvar samt att boendet är tryggat. För att garantera familjens säkerhet bör man försäkra sig om att de viktigaste räkningarna blir betalda samt att pengarna räcker till mat.
Det hjälper ofta att diskutera läget med en pålitlig vän eller en utomstående
även om många upplever det svårt att berätta om saken. Väldigt ofta hör man sägas ”Jag skulle inte kunna berätta detta ens åt mina vänner”.
Det är förståeligt att det kan kännas främmande för den anhöriga att tala med andra om angelägenheter som berör spelaren eller honom/henne själv, men det lönar sig inte att lämna sig ensam i en svår situation.
Med tystnad binder människan sig själv till ensamhet och ställer sig utanför stöd och hjälp. Det är typiskt att uppleva känslor av skam, att känna sig förödmjukad eller bedragen i situationer där spelandet kommer som en överraskning.
Man kan till en början tala med en pålitlig vän, släkting eller ringa Peluuris hjälplinje
I en svår situation kan människan glömma eller inte veta varifrån han/hon kan söka hjälp åt sig själv. Hjälp erbjuder bland annat den egna kommunens social- och hälsoservice, arbetshälsovårdsläkaren samt ekonomi- och skuldrådgivningen. Kamratstöd finns tillhands både på nätet och ansikte mot ansikte. Peluuris hjälplinje erbjuder information, stöd och hjälp i den egna situationen.
Spelandet har avslöjats: hur gick det såhär?
När spelandet avslöjats kan många anhöriga till en början vara fulla av självförebråelser. Många har känt på sig att någonting är på tok, men har inte kunnat ana att det handlar om penningspelande. Andra igen har vetat om spelandet, men har inte haft kännedom om ett hur allvarligt problem det är fråga om. Spelaren har kunnat dölja sitt problem skickligt. Problemet, som upplevts skamligt eller ångestladdat, har varit svårt att ta på tal.
Ansvaret att berätta om eller att reda ut problemet ligger trots det hos spelaren själv. Fastän det alltid är svårt att tala om svåra saker
Hur ordnar sig ekonomin nu?
När man talar om spelarens ansvar kan man lätt glömma, att även den anhöriga är ansvarig för sitt eget vardagsliv och sin egen välmåga.
Fastän vi skulle ha råkat i en svår livssituation på grund av någon annans agerande, kvarstår ansvaret för styrandet av vårt eget liv hos oss själva.
När man bor i samma hushåll är det bra att till en viss grad ha koll på den gemensamma ekonomin även om det inte existerar problematiskt spelande inom familjen.
Den anhöriga har i flera år kunnat vara ovetande om familjens eller spelarens ekonomiska situation. På detta sätt kan man förebygga allvarliga ekonomiska konsekvenser, och redan blott för den egna trygghetens skull bör man vara insatt i den ekonomiska situationen.
På dessa sidor hittar du mera information och stöd för utredning av saken.
Klarar vi det här tillsammans?
Den anhöriga funderar ofta på om vi klarar det här tillsammans. Det här är en fråga som ingen utomstående kan svara på med säkerhet.
Parets eller familjens vardag och med den förknippade problem måste naturligtvis lösas tillsammans. Samma gäller även andra nära människorelationer.
Det lönar sig att läsa mera om hur man handskas med ett spelproblem och hur man klarar sig ur det eller att diskutera om saken med en professionell, antingen ensam eller tillsammans.
Frågan är: Vad skulle behöva förändras så att den anhöriga och spelaren kunde hitta medel för samvaron eller på annat sätt undvika en brytning av relationen?
Den anhöriga är ofta den person som börjar ta reda på varifrån man får hjälp. Det här är naturligtvis en bra sak, men det lönar sig att vara beredd på att spelaren inte nödvändigtvis är färdig att ta emot hjälp eller att över huvudtaget möta problemet.
I detta fall lönar det sig för den anhöriga att överväga ifall han/hon själv behöver hjälp eller om han/hon blir och väntar på den andras beslut.
Ansvaret för ens egen välmåga ligger hos den anhöriga själv. Det lyckas sällan att tvinga någon att ta emot hjälp.
Det lönar sig för den anhöriga att fråga ifall spelaren behöver hjälp med att söka stöd och erbjuda sin hjälp i så fall. Spelaren kan vakna upp till att han/hon behöver hjälp först då när han/ hon ser förändringar i sina anhöriga.
Varför spelar spelaren? Hur kommer det att gå för oss? Kommer han/hon någonsin att förändras?
Den anhöriga har ofta en massa frågor som endast spelaren kan ge svar på med tiden.
Varför han/hon spelar, vad för syfte tjänar spelandet i hans/hennes liv, varför kunde han/hon inte sluta, varför söker han/hon inte hjälp?
Detta är typiska frågor som anhöriga funderar på. Många funderar på vad det rör sig i spelarens tankar, vad fick honom/henne att äventyra förtroendet i relationen eller den ekonomiska tryggheten?
Det finns ofta många faktorer som inverkar på situationen och spelaren kan nödvändigtvis inte själv heller förklara varför spelandet lett till den situation i vilken han/hon nu befinner sig.
Dessa och många andra tankar kan man dela t.ex. på forum med kamratstödsgrupper fokuserade på spelproblem.
Mången person som bearbetat sitt spelproblem eller som slutat spela hjälper via diskussionsspalter eller stödgrupper dem som är först i början av sin process.
Genom att fråga av och diskutera med ”veteraner” kan de anhöriga får svar på sina frågor. En före detta spelare eller en stärkt anhörig kan ge hopp och visa att en förändring är möjlig.
Mången anhörig rent ut av kräver svar på sina frågor. Varför slutar inte spelaren, finns det ännu möjligheter till samlevnad, är det enda rätta beslutet att bryta förhållandet eller hur snabbt kan man bli kvitt ett spelproblem?
Dessa frågor kan ingen utomstående ge ett säkert svar på. Detta kan frustrera och förarga den anhöriga som vill ha säkra svar och osvikliga handlingsinstruktioner. Ju längre spelandet har pågått, desto längre tid kan spelaren behöva för att tänka över sina lösningar.
Man kan sällan komma överens om en fortsättning av förhållandet, övervinnandet av spelproblemet eller lösandet av ekonomiska problem utan spelarens medverkan, och saker sker inte nödvändigtvis i så rask takt som man skulle önska.
Titta också: